Nemasproblemas

Ibland är det alltså så att man undrar. Kan man vara för snäll? Många människor anser att man inte kan vara det, man kan vara precis hur snäll som helst. Inga problem. Andra anser att man kan vara dumsnäll och dum är precis vad jag känner mig idag. Så det blir absolut ingen humor i det här inlägget.

Har under stora delar av mitt liv tampats med att vara för snäll. Till och med när det varit saker och ting som jag velat göra har jag avstått i hänsyn till andra. Saker och ting som andra velat att jag ska göra har jag gjort i hänsyn till andra.
Men för ett par månader sedan så intalade jag mig själv att sluta med det. För ärligt talat så tjänar man ingenting på att vara "för" snäll. Man blir bara rövknullad tillbaka. Punkt. Dubbelpunkt (bara för att ni ska inse min ståndpunkt i det hela)..

-Hej du! - Kan inte du ta och polera den här mortelstaven med din ändtarm?
-Självklart min vän, hur länge ska jag polera?

-Hej du! - Kan inte du avstå från detdära så att jag kan få det mycket bättre?
-Självklart min vän, hur länge ska jag avstå?

-Hej du! Kan inte du hjälpa mig utan att jag känner att jag behöver hjälpa dig?
-Självklart min vän, vad ska du ha hjälp med?

Men nu har jag hamnat i fällan igen, har gått tillbaka till mitt ursprugliga jag, och man behöver fan inte mer än ta upp lillfingret ur fickan.. Det är bra nu. No more Mr Nice Guy.

Detta gäller naturligtvis inte generellt för alla människor omkring mig - Ni som inte känner er träffade ska inte göra det heller. Men för er som känner er träffade... Ta en titt på den här filmen och  se mig som aligatorn.