Nemasproblemas

För ett litet tag sedan då jag var på en av stadens pizzerior satt det en man vid bordet jämte. Han hade som jag beställt in en pizza efter tycke, men hade spetsat till det hela med att tända ljuset som stod på bordet och beställt sig ett glas vin. Han satt där i sin träningsoverall och smuttade på vinet samtidigt som han skiftade blicken emellan mig och utsikten genom fönstret. När han gången därpå lyften sitt glas, höll han det emot mig, nickade lite och sa "skål". Själv lyfte jag mitt glas med Coca-Cola och skålade tillbaka. -"Det är min födelsedag idag" sa han och log lite.
-"Aha, du värmer upp lite för kvällen?" svarade jag. Han svar blev ett uttryck som etsat sig fast i min hjärnbalk.
"Det är allt som det blir, men det blir inte bättre än vad man gör det till".
Hans situation har jag tänkt på många gånger. Sitta där på en kvarterspizzeria på sin födelsedag och skåla med främlingar.

Imorgon fyller jag 30. Men eftersom det är söndag imorgon och kanske en midre bra dag och fira det på så dök det tidigt upp i tankarna att jag ville fira det idag, lördag, istället. Planerna var många - åka till göteborg, arrangera en större fest med den gamle barndomsvännen till att bara festa till det lite med nära och kära. Hade inga höga krav.
Men av pusselbitarna började en efter en falla bort. Den stora festen beslöt vi att flytta framåt våren, Göteborg kändes avlägset men att iaf få komma ut här i stan en sväng. Bara någonting hade räckt.

Ne, nu sitter jag här själv. Har precis korkat upp en flaska vin, har mysbyxor och linne och skålar försiktigt för mig själv.
Grattis på födelsedagen Daniel - nu ska du fira! Och fira ska jag göra - för jag ska fanimig gå ut själv!
Så skål där ute! Vi ses INTE när du ska fira!

Ps. Inte ett dugg bitter....