Nemasproblemas

Jul, nyår och ledighet. Nu var det över och vi går åter mot ljusare tider även om de två segaste vintermånaderna är kvar. Dessutom fyller jag ju år om mindre än en månad. 30 år. Lever i total schitzofreni (stavning?) då jag ena stunden sparkar åldern åt sidan och i nästa får total panik. Snart 30 och vart i livet står jag?

Många vänner börjar gifta sig, köpa hus, skaffa barn (fast det har jag ju redan) och har på fester och andra tillställnigar börjat samtala om takstolar, isolering och helkakel. Där är inte jag och jag känner mig ungefär som om jag skulle stå med en grupp kvinnor som disskuterar bindor och p-piller. För det gör de ju oftast. Vet dock inte om det är mig eller mina vänner som det är fel på? Kanske inte är fel på någon, men antingen är de lillgamla eller så är det bara jag som inte är så långt gången i min utveckling. Ne nu ska jag tala med min käresta om fortplantning, husköp och pensionssparande.

Spenderade en del tid i bilen under ledigheterna och kom på mig ibland att med drömsk blick titta ut över det svenska landskapet. Stannade till och på en rastplats vid Skrea Strand för att fånga det jag såg. Visst är det vackert. Visst är vårt land fantastiskt.